DammPålle

Idag tog jag tjuren vid hornen. Efter ett och ett halvt år gick jag äntligen på 'introduktionsdagen' som är obligatorisk för nyanställda på landstinget. Jag fick höra om Värnamo sjukhus, om hur farligt det är att snusa och röka, om hygien, om sekretess osv osv. Jag halvsov igenom det eftersom det känns som om jag kan det. Dock tog de upp bloggar. Då vaknade jag. Landstinget snackar bloggar liksom. Men det var inte superintressant heller faktiskt. När man arbetar med sekretess får inget skrivas i en blogg som kan blotta en patient eller händelse som övriga inte har att göra med. Det är liksom lite av min egen policy. Hur ofta skriver jag något om jobbet mer än att jag älskar mitt jobb och att psykiatri är mitt stora kall här i livet? Nej, jag tänkte väl det. Så jag kunde lugnt pusta ut. Det här med integritet och sekretess tas på största allvar från min sida, och därför skriver jag aldrig något om jobbet. Såklart tycker jag att det är trist eftersom jag får uppleva så mycket och verkligen älskar det jag gör och hade gärna delat med mig, men nu kommer vi in på det där igen, sekretess, döma andra, kränka någon eller såra någon. Det är lätt hänt i ett yrke med sekretess, och jag vill inte vara orsaken till det.