Jag ska inte bli telefonista.

Till att börja med: Hur svårt är det att hålla 100/km i timmen på hundra-sträckor och 90 på nittio-sträckor? Varför håller folk 80/km i timmen där? -Jag bara undrar hur dessa förare tänker...

Idag har jag upptäckt att jag inte skall bli telefonista i alla fall. På jobbet idag var jag telefonansvarig. Mycket vackert uttryckt. På morgonen ringde telefonen, jag visste precis vem det var och vad de skulle fråga. Därför hade jag förberett mitt svar. Det var nog bara så att jag koncentrerat mig aningen fööör mycket. För när jag skulle svara lät det så här:

"Psykiatriska avdelningen... Ehm.. Eh... Alltså. Ja! Anna, skötare". -Det är ju faktiskt bra om man kommer ihåg sitt eget namn. Tur det var en förstående röst på andra sidan luren, innehållande skratt. Till mitt försvar måste jag påpeka att detta var klockan halv åtta i morse. Hjärnan klarar inte fokusition på hur mycket som helst samtidigt just den tiden...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0